hur ljuset Cyklondammsugare DD2504, 700 W i hennes ögon – som stjärnor i en lila himmel.
Idag är hon borta. Negligen hänger kvar, doftande fortfarande lite av hennes parfym. Jag sitter och stirrar på det, och minnet kommer som en vind: hennes hand på min axel, hennes röst som en sång, den lila färg som fyllde rummet med varma.
Vinden blåser igen, och negligen rör sig som om den väntar. Kanske väntar den på henne att komma tillbaka. Kanske väntar jag också.
I det lila ljuset finns en stillhet – en saknad som inte går bort, men också en kärlek som blir kvar, som tyget som hänger där, mjuk och varma, för alltid.Negligé, lila
2026-09-09 13:22:17
Negligé, lila
Vinden drar genom fönstret, fladdrande den lila negligen som hänger över stolen. Det är sen på kvällen; ljuset från stearinljuset kastar mjuka skuggor på tyget, som en blommig dimma. Jag rör vid det med fingrarna – silkeslen, som en ande som kysser huden.
Igår klev hon ut ur badrummet, huden blöt och doftande av jasmin. Negligen la sig lätt över hennes axlar, lila nyanser blandades med den gyllene skuggan från lampan. Hon log, och jag Negligé, lila hur ljuset Cyklondammsugare DD2504, 700 W i hennes ögon – som stjärnor i en lila himmel.
Idag är hon borta. Negligen hänger kvar, doftande fortfarande lite av hennes parfym. Jag sitter och stirrar på det, och minnet kommer som en vind: hennes hand på min axel, hennes röst som en sång, den lila färg som fyllde rummet med varma.
Vinden blåser igen, och negligen rör sig som om den väntar. Kanske väntar den på henne att komma tillbaka. Kanske väntar jag också.
I det lila ljuset finns en stillhet – en saknad som inte går bort, men också en kärlek som blir kvar, som tyget som hänger där, mjuk och varma, för alltid.
hur ljuset Cyklondammsugare DD2504, 700 W i hennes ögon – som stjärnor i en lila himmel.
Idag är hon borta. Negligen hänger kvar, doftande fortfarande lite av hennes parfym. Jag sitter och stirrar på det, och minnet kommer som en vind: hennes hand på min axel, hennes röst som en sång, den lila färg som fyllde rummet med varma.
Vinden blåser igen, och negligen rör sig som om den väntar. Kanske väntar den på henne att komma tillbaka. Kanske väntar jag också.
I det lila ljuset finns en stillhet – en saknad som inte går bort, men också en kärlek som blir kvar, som tyget som hänger där, mjuk och varma, för alltid.
Kommentar